Jag försöker skriva om en grej och det går inte alls bra :( Kan inte få ut det jag vill ha sagt.
2008 var hans och mitt år vi gjorde en del kul saker som sweden rock m.m men för det mesta tjaffsade vi bara. Det var hela tiden jag som skulle bygga upp alltihopa efter att han sabbat det och sammtidigt skulle hjälpa han med sina tusen problem.
Därför lovade jag mig själv att 2009 skulle bli ett nytt år jag ville inte att min vardag skulle bestå av en massa tjaffs. Jag bestämde nämligen mig för att respektera mig sjäv så pass mycket att jag inte tänkte ägna mitt liv åt onödigt tjaffs.
Och visst oftast går det förstås bra och det känns skönt att slippa massa tjaffs, känns skönt att slippa ha en svartsjuk kille efter sig och det känns bra att slippa förhören efter att man varit ute med vännerna.
Men sen finns det fåtal dagar även om dem inte är speciellt många, då man undrar. Vad hade hänt om verkligen aldrig börjat tjaffsat o att vi accepterat varandras olika sidor.
Idag såg jag en kille o tjej, ja det var ett kärlekspar och ja det krylar av kärlekspar saken var bara det att killenn var så lik "han" (fast det var inte han) och jag tänkte tänk om det hade varit han och jag tänk vi kanske hade varit licka lyckliga som dem såg ut att vara. . . fast jag vet att det aldrig hade funkat. Det var ju trotsallt jag som aldrig ville ha dig och därför som vi aldrig blev tillsammans på riktigt.
Det tråkigaste med killen är ju att han inte alls är samma person som han en gång var
Brukar inte lyssna på Sofijah men denna låten passar in rätt så bra. Fast missförstå inte det vi blev aldrig tillsammans på riktigt pgr av att jag inte ville, fast ibland kan man ju undra om man fattade rätt beslut? (även fast att man egentligen vet)